Hästar kan bidra till att öka en människas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Genom att försöka stärka deras känsla av sammanhang (KASAM) kan deras psykiska mående stärkas. HUT kan ge ökad självkänsla, skapa tillit, väcka hopp, minska ångest och stress, ge återhämtning, öka positiviteten, hjälpa till med gränssättning samt öppna upp till samtal, dvs bli en länk mellan patient och terapeut. Hästen har en egen förmåga att återspegla det människan förmedlar känslomässigt. Hästen kan avläsa människans sinnesstämning och upplevs därför väl lämpad i arbetet med att hjälpa människan att komma i kontakt med inneboende och gömda emotioner och känslor. HUT innehåller även stallets rutiner som ger trygghet och igenkänning samt omsorgstagandet av hästen.
Relationen som uppstår mellan patienten och hästen anses bidra till en högre förmåga till samarbete med andra, ökar känslan av sammanhang och därmed förstärka patienten i egna sina resurser och förmågor. HUT ger känslan av meningsfullhet, att vara behövd och delaktig. Relationen mellan häst och patient blir viktig. Patienten lär sig hur det egna beteendet påverkar hästen, hästen ger en direkt och ärlig respons. Terapeuten kan hjälpa till att reflektera över hästens beteende kopplat till det egna beteendet. Hästen är ett stort djur och förmågan att förstå hästens beteende ger en ökad självkänsla och ökad tilltro till den egna förmågan. Relationen kan även ge en känsla av högre förståelse, motivation, begriplighet och meningsfullhet.
HUT kan ge positiv effekt på hälsa och välmående vid flertalet olika typer av psykisk ohälsa, t ex depression, utbrändhet, ångestproblematik, anorexi, mm.
Referenslista
Forsling, S. ( 2001). Flickan och hästen (2/01) Hämtad från Statens Institutions styrelses webbplats: http://www.stat-inst.se/webbshop/201-flickan-och-hasten—bilder-fran-ett-hem-for-sarskild-tillsyn/
Forsling, S. (2014). Den terapeutiska relationen- hästen, flickan och terapeuten. I G. Silfverberg & H. Lerner (Red). Hästen, hunden och den mänskliga hälsan – vård, behandling och terapi. (s.109–138). Stockholm.
Försäkringskassan. (2015) hämtad 2016-12-26 från https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LcgxDsIwDEbhszBkTgobW4U4AUvVxfohVhslcarYFHF7OjA9fc_PfvKzYE8LLDVBOTx9XvW6wVY3XEYXbk2MxR53F7bOqv9UjpELJLIcR785aaa2oiiIhdRap7dVSJKFtFU3nEPu2LmToqI_2dhveTz9AElYAHk!/
Henriksson, A. (2015). Relationen mellan aktiviteter med hästar och psykosocial utveckling hos barn med autismdiagnos. Examensarbete, Ersta Sköndal Högskola, S:t Lucas utbildningsinstitut.
Möller, A. & Wikström, F. (2014) Om djurens inverkan på välbefinnandet hos personer med långvarig ohälsa. I G. Silfverberg & H. Lerner (Red). Hästen, hunden och den mänskliga hälsan-vård, behandling och terapi. (s 85–108.) Stockholm.
Silfverberg, G. (2009). Hästen och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete (nr 62) Hämtad från Ersta Sköndals högskolas webbplats: http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:369279/FULLTEXT01.pdf
Silfverberg, G. & Tillberg, P. (2011). Ridterapi- fakta och framtid (nr 75) Hämtad från Ersta Sköndals högskolas webbplats: http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:648531/FULLTEXT01.pdf
Silfverberg, G. (2014). Några nedslag i den hästunderstödda terapins historia. I G. Silfverberg & H. Lerner (Red), Hästen, hunden och den mänskliga hälsan – vård, behandling och terapi. (s.55–68). Stockholm.
Socialstyrelsen. (2001). Folkhälsorapport 2001. (Artikelnr. 2001-111-2). Hämtad från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12980/folkhalsorapport-2001.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.(Artikelnr 2013-5-43). Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf